Jag heter Therese.

Väderprognosen säger strålande sol, verkligheten är en helt annan. Jag sitter vid köksbordet och tittar ut genom fönstret. Himlen har öppnat sig och regnet öser verkligen ner. I dag skulle bli dagen då jag låg i en skön solstol men en bok i handen och bara tog det lugnt, men så blev det inte. I stället har jag frossat i serier på min trasiga dator och proppat i mig "M&M-nötter". Mysigt, mysigt - men farligt, farligt! Nu har jag ont i magen och har ännu inte orkat stoppa i mig en enda tugga "riktig" mat. Jag ska försöka igen lite senare. I kväll ska jag i alla fall till Talludden och lyssna på lite musik och andas frisk Närke-luft. Det blir grejt!

 

Och tillbaka till ett tidigare ämne – min dator är trasig. Eller rättare sagt min datorskärm. Över den 13 tum stora skärmen slingrar sig en gul-orange-röd spricka, från sydväst till norr till sydöst och lite överallt där emellan. Jag beställde en MacBook Air förra helgen och den nionde augusti kommer den till Kumla. Yey! Då är jag ute och roar mig på ett tåg i sydostlig riktning, men förr eller senare träffas vi ju! 

 

 

 

... har tillbringats i Göteborg, i Svenshögen och i Gunnarskog.

 

Jag har hejat på Johans fotbollslag i Gothia Cup, träffat Adam och Svenshögen-folket och målat, krattat, fikat och myst i Gunnarskog hos farmor.

 

Det blev rätt blött i Flumride! 

Jag har varit hemma i fem dagar nu, och dagarna har verkligen flutit ihop. Jag har skrivit texter till ToppHälsa, så gott jag har kunnat, (det är inte så lätt när alla är på semester) och umgåtts med min kära familj. Det har blivit mycket grillat, glass och jordgubbar. Sommarkänsla i den maten!

Av någon konstig anledning har jag känt mig konstant stressad sedan jag kom hem. Jag har svårt att koppla av eftersom det alltid känns som att jag borde göra någonting annat, något viktigare. Problemet är att jag inte vet vad det skulle vara. Det blir antagligen bättre med det så fort vi lämnar Kumla. Snart börjar semestern, och på söndag åker vi mot Göteborg!

... ni vet. När man inte kan somna. Klockan blir mer och mer. Man vänder och vrider på sig, men det händer ingenting. För mycket att tänka på. Fundera över. Egentligen inget viktigt, men ändå. Saker. "Nu börjar jag bli hungrig", "Kommer jag att orka gå upp i morgon?", "Nu är det bara 5 timmar kvar innan klockan ringer, nu måste jag somna snart." Sådana saker.

 

I morgon jobbar jag min sista dag på ToppHälsa, men inte egentligen. Jag jobbar min sista dag på kontoret, och nästa vecka jobbar jag från Kumla, som en riktig frilansjournalist. Det ni! 
Mamma kommer hit i morgon för att upptäcka Stockholm tillsammans med mig i helgen. Åh, så kul det ska bli! Och så får jag ju bärhjälp på söndag dessutom.

 

Nu MÅSTE jag ge sovandet en femte chans. Det är ju en dag i morgon också!