Honungsmirakel
Nu har jag varit hemma från jobbet i princip alla dagar denna vecka, räknat från och med måndagen. Jag jobbade 3 och en halv timma i tisdags, men mer orkade jag inte. Trots mycket sovande, vilande och hela dygn spenderade i sängen kan jag inte säga att jag känner mig så mycket friskare. Jag har fortfarande konstant tryck i öronen, huvudvärk, kallsvettningar och ont i halsen. Diagnos - influensa?
Hur som helst skedde denna morgon ett mirakel. Honungsburken som jag fått av Torbjörn (farbror) vägrade att släppa locket under hela gårdagen. Många kämpade, men ingen segrade. Denna morgon gav Adam burken ett sista försök - han segrade! (Antagligen ett resultat av hans dagliga armhävningsaktiviteter.) Nu är burken i alla fall öppnad vilket betyder att jag, med lite tur, är frisk och redo att jobba på måndag.
Förutom att öppna honungsburkar gick Pär Adamsson (Adam Pärsson) dessutom och handlade denna morgon. En syssla som jag har gott om tid att utföra, men som känns något omöjlig då jag inte får gå ut. Dessutom köpte han med en chokladkaka hem till mig. Galet snällt! Dessvärre har min nuvarande sjukdom gjort mig lite smått äcklad av det mesta, men om inte Adam äter upp den under de närmsta dagarna kanske en friskare Therese kan njuta av den senare.
Idag är det 9 dagar kvar innan vi åker bort från Sandefjord och 15 dagar kvar tills vi sitter på ett flygplan mot Sydney - awesome!
Nu ska det ätas dunderhonung. Med lite tur blir jag lika stark som bamse.
Hur som helst skedde denna morgon ett mirakel. Honungsburken som jag fått av Torbjörn (farbror) vägrade att släppa locket under hela gårdagen. Många kämpade, men ingen segrade. Denna morgon gav Adam burken ett sista försök - han segrade! (Antagligen ett resultat av hans dagliga armhävningsaktiviteter.) Nu är burken i alla fall öppnad vilket betyder att jag, med lite tur, är frisk och redo att jobba på måndag.
Förutom att öppna honungsburkar gick Pär Adamsson (Adam Pärsson) dessutom och handlade denna morgon. En syssla som jag har gott om tid att utföra, men som känns något omöjlig då jag inte får gå ut. Dessutom köpte han med en chokladkaka hem till mig. Galet snällt! Dessvärre har min nuvarande sjukdom gjort mig lite smått äcklad av det mesta, men om inte Adam äter upp den under de närmsta dagarna kanske en friskare Therese kan njuta av den senare.
Idag är det 9 dagar kvar innan vi åker bort från Sandefjord och 15 dagar kvar tills vi sitter på ett flygplan mot Sydney - awesome!
Nu ska det ätas dunderhonung. Med lite tur blir jag lika stark som bamse.
