Hem ljuva hem
Jag, soffan och julklappar på julafton
Sandefjord känns helt klart som hemma vid det här laget, vilket är bra - alltid skönt att känna sig hemma! Rummet känns superbra, kollektivmedlemmarna är underbara människor och jobbet flyter på bra. Trots detta kommer jag alltid att ha kvar ett tryggt och mysigt hem i Kumla. Varje gång jag numera kliver in innanför dörren - känner värmen och den välkända doften - får jag en känsla av trygghet.
Dessvärre är det både dyrt och krångligt att ta sig hem, så det blir ju inte allt för ofta. På bilden ser vi även min favoritsoffa - världens skönaste, världens mysigaste och världens enda. Nästa gång jag kommer hem kommer den inte att välkomna mig. Den har blivit ersatt... well, well. Det har trots allt haft ett långt och lyckligt liv.
Adjö kära vän!