Jag heter Therese.

Nu är jag i Kumla igen för en snabbvisit. Dags att ta farväl av morfar. I morgon åker jag tillbaka till Kalmar igen, och då är det bara att ta nya tag. Examen om exakt en vecka i dag och jag gissar att dagarna fram till den stora dagen kommer att bli fantastiska. Alla klasskompisar kommer tillbaka från sina praktikplatser i helgen och sen ska vi umgås intensivt innan vi också tvingas ta farväl. Farväl. Jag hatar farväl.

I går fick jag det absolut bästa sms:et jag fått på hela året! Stina skrev att vi ÄNTLIGEN blivit godkända på C-uppsatsen. Helt galet fantastiskt! Jag behövde ett sådant besked nu. Morfar gick bort förra veckan och jag har spenderat åtminstone 15 timmar om dagen med kortfilsproduktion, så det här beskedet har bättrat på mitt humör en hel del!

 

Och i dag åker Adam till det stora äpplet. Jag hoppas kunna ta mig dit jag också om ungefär fyra veckor eller så. Kanske dags att fixa pass, boka biljetter och fixa visum och sådant där? Han spenderade i alla fall sin sista vecka i Kalmar som produktionssassistent till vårt kortfilm, vilket var superhärligt så klart.

 

 

 

 

 

Och så har det återigen gått en månad sedan min sista uppdatering. Förlåt. Men det händer så himla mycket hela tiden så jag hinner inte ens tänka på att jag har en blogg. Sen kan en annan orsak vara att jag inte har något internet hemma (jag har ju flyttat in i Johannas lägenhet nu och kommer bo här fram till examen som är om nästan exakt en månad). Här kommer en snabb sammanfattning om vad som har hänt under den senaste månaden:

• Jag, sex andra teveprojektare och Ackel åkte ner till Milano för att göra inslag och webbsända direkt från möbelmässan under elva dagar. Väldigt intensivt schema, men en fantastiskt häftig upplevelse!
• Mamma kom hit och hälsade på en helg. God mat, bio, långa promenader och läsning i solen. Supermysigt!
• Och det som annars tar upp all min vakna tid – teveprojektsfilmen. Vi är just nu mitt inne i filmskapandet av min, Eriks, Mackans, Melissas och Christians film, som än så länge inte har något namn. Behöver jag säga att det är väldigt kul?